ccdressyr

Ja, ytterligare ett namn att lägga till Cosmos redan alltför långa lista med saker jag kallar honom. Cosmo har fått vila tisdag och onsdag eftersom jag varit (är) väldigt förkyld och har dessutom jobbat en hel del. Orken har liksom inte räckt till utan jag har däckat totalt när jag väl kommit hem. Men men, jag tänkte också att det kunde vara ett litet test att se hur Cosmo blir av att vila två dagar. Jag vill ju ha honom piggare. Han måste liksom vilja lite mer framåt, just nu känns han lite trög och utan bjudning, så jag vill liksom hitta den där "gnistan" igen. Så idag blev det ett test när jag åter la sadeln på hans rygg och svingade mig upp. Och resultatet -  en häst som mest befann sig en par-tre decimeter ovanför marken de första 20 minuterna av passet. Fortfarande lika ovillig framåt, det var ju uppåt som gällde.

- Jahapp, då har man i alla fall försökt.

För övrigt har jag haft en lite(n) stallhjälp idag i from av kollegans hästtokiga (verkligen hästtokig tjej, här ligger vi andra i lä kan jag säga!) dotter Ebba. Hon ville mer än gärna hjälpa mig att borsta och göra i ordning Cosmo inför min ridning och eftersom Cosmo faktiskt har blivit lite mindre valpig och lite mera manlig (med betoning på lite, men än dock!) fick hon vara med och hjälpa mig. Raraste! När hon stod på tå och höll borsten så högt hon kunde nådde hon halvvägs upp på Cosmos bog. Hon nådde inte ens upp till nedre delen av schabraket när hon sträckte sig så mycket som möjligt. Men vad jag var imponerad över Ebba som är så modig! Jag hade nog aldrig vågat borsta en häst som var så stor i förhållande till min egen storlek! Hon hjälpte till och med mig med benskydden och hade hon bara kunnat, hade hon nog gärna velat både sadla och tränsa också!

Dessutom är jag otroligt imponerad över min kära häst! Han var så duktig och stod stilla när Ebba sprang runt benen på honom med borsten i högsta hugg! Det har liksom hänt något under sommaren. Han har vuxit och blivit stor. Inte på höjden för där är han redan mer än tillräckligt med sina dryga 175 centimetrar, men han har mognat och är inte riktigt lika kaxig längre. Han har accepterat mig på ett annat sätt och kan uppskatta en riktig gosstund utan att behöva skämmas för polarna. Han börjar helt enkelt komma ur fjortisperioden tror jag minsann! Och det tycker matte är härligt!

Vi hörs!

/CC