ccdressyr

Hallå! Jag har just vaknat upp efter en sjukt intensiv helg. Jag har jobbat och det har varit värre än på väldigt länge. Allt har gått bra, men när jag slutade i söndags kväll var jag helt väck! Benen och fötterna var svullna och gjorde ont och huvudet var tyngre än på mycket länge, så det tog liksom en hel dag bara att återhämta sig till normalläge - men nu är jag äntligen där igen!

Hej!

Intar lite frukost såhär på fredagsförmiddagen, sen ska jag och Malin åka till stallet innan det väntas kvällsjobb för min del. Bytte plats på Cosmos vilodagar så han fick vila igår och rids idag istället. Svante var på besök och behandlade några hästar hos oss, så jag fick prata lite med honom också och det är ju alltid är trevligt.

.

Dessutom hade Jennifer med sig en liten sak som jag fick ta hand om en stund.. Inte mig emot direkt!

Ozzyvalpen Celda - Sötare än Sötast - Eller hur!?

.

En anledning att jag kände mig så trött igår var förmodligen att jag hoppade i onsdags. Det var roligt, men oj vilken träningsvärk jag hade igår! Cosmo var duktig och tyckte det var roligt, men jag fick verkligen inget flyt överhuvudtaget. Det blev för mycket hjälper, för lite hjälper, ingen broms, tvärnit, ingen gas, skutt iväg.. Ja ni fattar. Jag har dock en hundraprocentig förklaring till varför det är just så - Jag hoppar alldeles för sällan.. Jag borde verkligen ta tag i det här och göra det oftare eftersom jag tror jag kan bli väldigt hjälpt av det även i dressyren. Ett av mina problem är att Cosmo har väääldigt lätt att samla sig och är därför väldigt lydig i samlingarna, men har svårare att bära sig och blir således lite mindre lydig då han behöver ta mer mark under sig. Det här har jag svårt att känna när jag trimmar själv, men när jag hoppar blir det tydligt att han inte är igenom för hjälperna i ett högre tempo och då blir det sådär av-och-på och inget flyt. Jag märker att jag gärna tar till samlingen för att få igenom hjälperna när jag inte lyckas få igenom dem framåt. Så lätt på pappret, så svårt i praktiken.

.

Nu blev jag peppad på att träna på det där - så nu åker jag till stallet!

Kram på er!

/CC

Carro!! Maila mig, jag har ju bara gamla adressen till dig, jag vill veta hur ni har det!!

Så härligt var det! Fick sällskap på en lång kvällstur med kusarna Obelix och Zelda och deras mattar. Cosmo var laddad och brallade lite i traven och galoppen, men när det var lite oskyldiga små bocksprång, tyckte jag inte det gjorde så mycket.  Det var verkligen härligt att få komma upp i sadeln igen och min häst är verkligen helt fantastisk - så är det bara!

Jag hoppas kunna vara igång ordentligt i sadeln ganska snart. Var lite hoppsugen också efter mammas framgångar i helgen, så jag kanske ska höra efter om det finns plats i någon hoppgrupp imorgon och skutta lite med Cosmokusen? Det vore ju skoj!

Blä, datorn är segare än en gammal skosula just nu, så det får räcka för idag.
Kram på er
/CC

God kväll!

En sval afton som denna har jag spenderat i stallets cafeteria tillsammans med härliga klubbkollegor för att planera vår lokala dressyrtävling vi arrangerar nästa helg, med ponny på söndagen 5 juni och hästar på måndagen 6 juni. Jag och Cosmo ska rida åtminstone första klassen som är en LB:2 och jag vill verkligen hinna med att rida nästa klass också, som är en LB:3 men risken är att jag inte hinner det då jag måste till jobbet på eftermiddagen... Svårt att få till allt man vill ha tid med ibland! Om jag inte hinner rida andra programmet själv har mamma lovat att ställa upp. Å andra sidan tror jag att hon gärna vill rida ett program, trots att hon inte erkänner det för mig, så det blir väl jättebra att dela och ta varsin klass!

Imorgon är det dags för ridning igen - Längtar!!!

Kram på er!

/CC

Jag är ledsen, men den här veckan har jag varit sjukskriven och inte alls på humör för särskilt mycket.. Men nu är jag nästan helt igång igen, rastlös och redo för nya utmaningar!

Jag har läst en massa den här veckan och bland annat flera artiklar om Adelinde Cornelissen och hennes fantastiska Parzival. Jag inser att Cosmo och mina små "bakslag" är låååångt från deras motgångar som de tagit sig igenom och övervunnit. På något sätt ger det en hopp och framtidstro. Plus att Cosmo är på ordentlig framfart just nu. Mamma, som varit stand-in under min sjukskrivning, tränade igår för Gunnel som är msv-domare och tränare. Hon har inte sett Cosmo på ett tag och tyckte han utvecklats fantastiskt mycket. Det var verkligen roligt att höra och hon ansåg att så fort han får rutin på tävlingsbanan är det inga problem att ta upp honom i medelsvåra klasser. Mamma var jöttenöjd med sitt träningspass och jag var så lycklig över min fina häst. Jag har sån tur som har en mamma som mer än gärna hjälper mig när jag själv inte kan rida, dessutom är mammas hästerfarenhet obetalbar när man hanterar de här stora djuren. Hon har hjälpt mig många gånger när det gäller att fatta snabba beslut eller hitta rätt väg för hästarna.

Idag har mamma hoppat (!), det var Clear Round-hoppning i klubben idag och mamma anmälde sig sent omsider till 70 cm. Cosmo skuttade över utan några som helst problem så då hoppade de en bana på 80 cm också, Felfritt där med, så mamma visade stolt upp två fina rosetter idag! Sen lastade vi in Cosmo i trailern och åkte och inspekterade Cosmos blivande sommarbostad. Han fick äta en massa gott gräs och verkade nöjd med inspektionen, så dit flyttar vi nog efter midsommar. Jag fick dessutom superbra träning med att köra med släp eftersom: 1. Vi körde på en pyttesmal väg ganska långt, 2. Jag körde fel och fick vända på den pyttesmala vägen (Yeeii, jag klarade det!!), och 3. Jag missade infarten och fick backa en tjugo meter på vägen för att sen köra in på rätt gårdsplan!

Nu längtar jag bara efter att bli tillräckligt bra för att rida igen.. Mamma rider ju imorgon, men på tisdag - Då är jag tillbaka i sadeln!

/CC

God Förmiddag!

Igår gjorde Cosmo något som jag absolut aldrig trodde skulle vara genomförbart för ett år sedan. Mamma hade sina kollegor med till anläggningen för konferens och ridning. Mamma red med på Cosmo och jag hjälpte till med lite ledande och fixande. Sen kom mamma på att hennes kollega kunde rida på Cosmo istället. Hon har ridit mycket förut, men nu var det ett tag sen, så jag gick bredvid första biten, men snart red hon runt själv med Cosmo som lufsade på som de andra ridskolehästarna och travade, gick slalom, stannade och gjorde allt hon bad om. Utan protester, utan tjafs och bara gillade läget. Hahaa, det kunde jag verkligen inte tro för ett år sedan som sagt!

När de var klara satt jag upp och jobbade honom lite. Han kändes fin och jobbade på bra. Red en del förvänd galopp och det gick riktigt bra! Det brukar annars vara en av våra svagheter att hitta balans och rytm i den förvända, men igår gick det jättebra som sagt, så det kändes jättebra!

Både Cosmo och jag var dyngsura efter en den ganska korta (men intensiva) stunden i det supervarma ridhuset, så då tog vi oss en dusch i spolspiltan och sen gick vi ut och åt gröngräs. Härligt!

Nu ska jag åka till stallet och hitta på något att motionera Cosmo med innan det är dags för jobb.

Förresten! I tisdags drog jag ut med tre andra galenpannor på barbackatur i skogen. Seija och Toby tog täten och sen följde Marie och Palle, Malin och Filippo också jag och Cosmo sist. Härligt, busigt och väldigt modigt tycker jag själv! När vi kom tillbaka efter skritturen gick vi ut en sväng på banan där Elin och Madde gjorde barbackaövningar över bommar. Hjälp! Tänkte jag, men efter ett tag vågade jag mig på att galoppera över ett jäääättestort "hinder" på typ 30 cm. Hahaa, det var roligt att få busa lite och Cosmo verkade också tycka om det.

Malin tog dessutom mycket smickrande busbild på oss! ;)

Vi hörs!

/CC

Hej på er!
Solen skiner som aldrig förr och Cosmo njuter av värmen i hagen. I söndags hade vi ju regionaladressyrtävlingar på hemmaplan och det var otroligt inspirerande med många fina ekipage. En riktig snygging visade sig i MsvB:4, efter Warsteiner och samma födelseår som Cosmo gav mig hopp, de har ändå lyckats kvala och ta sig uppåt i klasserna. Mitt under deras ritt ville hästen inte mer, började backa, satte sig på tvären och blev omöjlig att manöverera vidare genom programmet. Jag kände så mycket med ryttaren och förstod att hästens fina kvaliteter satt långt inne. Jag kände liksom både hopp och förtvivlan och insåg att jag måste ut och tävla mer mer mer och mer med min Cosmokatt! Jag brukar inte tycka att den mentala nedärvningen från pappa häst brukar vara jättebetydande, men eftersom jag hört från många håll att Warsteiner-avkommorna brukar vara knäppa och tuffa i huvudet, börjar jag tro mer och mer att det ligger mycket i det. Dock finns ju en av hans bröder i Dressyrsveriges topp, så det är nog bara att kämpa vidare! Det finns ju som sagt mycket fina kvaliteter där under, så vi ska bara locka fram dem!

Jag hoppas på en träning till för Tina den här veckan. jag hade en så härlig känsla efter träningen i fredags, då vill man bara framåt!

Vi hörs mina vänner
/CC

Bättre sent än aldrig eller hur?! Idag har jag gjort 2011 års tävlingsdebut. Resultatet? Jag önskar verkligen att jag kunde visa upp en snygg rosett eller så, men det kan jag inte.. Jag är missnöjd, men fick än dock bättre betalt än väntat. Jag blir bara så trött på att så fort Cosmo kommer in på tävlingsbanan så förstår han inte vad jag vill när jag försöker kommunicera med honom. Han går inte fram för skänkeln, slår sig fri, går emot och slår mot skänkeln. Buää, jag blir verkligen jättetrött på honom. Han var "helt-okej-fin" på framridningen och jag var verkligen laddad och tyckte det skulle bli jätteroligt att få komma in på tävlingsbanan. När jag gick därifrån hade det inte varit roligt alls.

Men jag är i alla fall nöjd med domarens bedömning, för jag fick bra betalt när han faktiskt skötte sig, så ett antal sjuor gjorde att jag i alla fall kände lite hopp inför framtiden. Dock var nog domaren lite snäll emellanåt (tycker jag, men jag kanske är lite väl självkritisk..?) men vi landade på drygt 58 %. Fick 7 på gångarter och 5 på lösgjordhet, bjudning och vilja att röra sig framåt... Som sagt, han ville inte lyssna alls. Men men, bara att kämpa vidare!

Igår tränade jag i alla fall och för en fantastisk tränare som jag aldrig träffat tidigare. Hon jobbar ihop med mamma, så det är hon som sammanfört oss. Helt underbart! Jag har nog aldrig känt mig så glad och nöjd efter en stunds träning! Åh, det är så härligt när man går från ett pass med en sån känsla i kroppen, eller hur?! Cosmo har inte känts så fin på länge (i och för sig var det längesen jag tränade också, men ändå!) Vi hittade verkligen rätt och jag längtar redan till nästa pass!!

Nu är det hög tid för sängen, jag ska vara i stallet före sex imorgon för att släppa ut alla hästar och sen blir det speakerbåset hela dagen med massa inspiration, vi arrangerar regionaldressyr, så jag hoppas få se massa fina hästar! ;)

Vi hörs!

/CC

Jag är ledsen att jag sviker er just nu. Men ibland händer det annat som liksom får gå före bloggen. Men jag finns här och sticker in med ett inlägg nu och då, och ni som hängt med på bloggen ett tag vet att jag är lite av en "periodare", så jag är nog snart igång igen med ordentlig uppdatering! Håll ut bara ;) Det har varit mycket annat nu, vi har fullt upp med tävlingsarrangemangen i klubben, underbara Tomas har firats stort och sen ska ju jobb och vardag fungera samtidigt, så dygnets timmar räcker inte till jämnt.

Men som sagt, nu är jag tillbaka och mycket har hänt sen påskhelgen. Mamma var ju och tävlade på annandagen med andra omgången av dressyrallsvenskan division 3. Mamma hade starttid 18:40 (!! - de hade två lättklasser på kort bana, fråga inte mig hur de lyckades dra ut så på tiden!!) Men vi gav oss iväg på eftermiddagen och stångades med sega trafikköer för att senare ta oss på första färjan från Waxholm. Det tyckte Cosmo var roligt och träffade lite vänner som hälsade på honom i trailern. Sen fick vi vänta en halvtimma på att nästa färja skulle gå, så hela resan tog sjukt lång tid, men Cosmo var så duktig och åkte lugnt och fint hela vägen (dessutom gick det jättebra att lasta, äntligen!)

Väl framme var det bara att kasta på sadeln och därefter mamman, hon red fram och Cosmo såg fin ut. Inne på banan skötte sig Cosmo exemplariskt och gjorde allt mamma begärde. Han tappade formen lite emellanåt, men visade övergångarna fint och hade ett mycket bra flyt genom hela programmet. Vi var supernöjda!! Sen kom protokollet... Hon hade skrapat ihop 55 % och det verkade som att domaren somnat i båset. Jag kan bara misstänka att hon var rätt trött efter många timmars arbete och med en arrangör som hade lagt starttider som gjorde att de fick vänta flera minuter mellan varje ekipage. Mamma startade som näst sist, men är man domare så är man, då får man lägga undan sin trötthet eller vad det nu än är och ge alla en likvärdig bedömningsskala. Suck! Jag blev riktigt sur, Cosmo har liksom aldrig skött sig så bra på tävlingsbanan, men bedömningen visade inte den minsta förbättring, snarare tvärtom.

Men men, bättre lycka nästa gång då. Förhoppningsvis blir nästa gång redan på lördag för mig och Cosmo ;)

Vi hörs mina vänner!

/CC