ccdressyr

Hej!

Har just kommit hem från Bilprovningen. Har besiktigat min gamla pärla och fick både goda och dåliga nyheter med mig hem! Det goda var att det bara är en grej jag fått anmärkning på! Det dåliga är att det är avgasvärdena som jag fått anmärkning på... Men men, hoppas det ordnar sig utan alltför stora utgifter! Tilläggas kan ju att Pärlan min är över 20 år gammal och har rullat 43 000 (!!) mil. Så jag är himla nöjd ändå! ;) Förhoppningsvis ska jag kika på ny bil i veckan, en bil som jag dessutom får dra mitt släp med på B-kort, så det vore toppen om jag får ta den. Slipper tvinga pappa eller någon annan BE-kortsinnehavare att vara chaufför när de inte vill, mamma kan dessutom köra då (hon är grym på att köra med släp, men har inte BE-behörigheten) och dessutom kanske jag inte behöver ta mitt BE då.. (Latmasken i mig tycker det är skönt!) Jag kan inte säga att det är mer ekonomiskt att köpa ny bil än att ta BE-körkort, men med tanke på min nuvarande bil (info ovan) så förstår säkert ni också att det är dags att uppgradera!

Måndag betyder ju också ny vecka. Min plan inför tävlingen den 10 april är att jag ska rida igenom programmet varje gång jag rider fram till dess. Eftersom missarna berodde på mig i lördags, måste jag träna på delarna i programmet och etsa in det i ryggraden på mig, så att jag verkligen kan det och vet hur jag ska rida det. Var svårigheterna finns för just oss och hur vi kan ta oss igenom dem.Det är ett roligt program (LA:2), men alla delar kommer snabbt efter varandra, så det gäller att alla delar sitter för att man ska hinna med. Men övning ger färdighet, så nu är det bara träning som gäller!

Planen för veckan:

• Måndag: Mamma rider
• Tisdag: Trimma, rida igenom programmet, Träning med Elin
• Onsdag: Lättare joggingpass, rida igenom programmet
• Torsdag: Trimma, rida igenom programmet
• Fredag: Vila
• Helgen återstår att se, Förhoppningsvis lite sköna uteritter!

Jodå, så är det! Målet är avklarat och jag har hållit mig lugn och stabil hela dagen! Lastningen gick sådär, jag fick locka in Cosmo med stora godishinken och massor av morötter och glada hejjarop. Men vi klarade det!

Stort tack till världens bästa hästskötare och chaufför Catta! Hon hade stenkoll på grejerna och vek ihop och gjorde snyggt med alla mina prylar och pinaler och hjälpte Cosmo in i trailern med en lina bakom rumpan (den där gamla klassikern funkar alltid! Nästan i alla fall!)

Så till ridningen då. Cosmo var fin på framridningen och lyssnade väl, men blev väldigt fladdrig med sin bakdel och av någon anledning var den förvända galoppen inte alls fungerande idag. Han kröp ihop och skuttade till i fantastiskt vackra byten - men det var ju inte det vi skulle göra... Vi fick till några riktigt bra galopper under framridningen, men under programmet blev det flopp, så då tappade jag många poäng på det. Cosmo var otroligt taggad under programmet och så fort jag vände upp på en linje kastade han sig iväg i riktigt fina ökningar. Något som blev jättebra när det var mellangångarter på diagonalen (vi fick sjuor på alla mellan- och ökade gångarter!) men när vi till exempel skulle göra en skänkelvikning från hörnbokstaven in till X, hann jag inte med när det bar iväg med Cosmos jättekliv, så då blev det inte många steg kvar för skänkelvikningen.. Synd att matte är lite långsam ibland, men jag blev så förvånad för sådär brukar ju inte Cosmo reagera på tävlingsbanan! I och för sig är det bara bra att han är framåt, så han fick mycket beröm. Det var ju jag som inte hann med!

Jag är som sagt väldigt nöjd med dagen, trots missar i programmet som gav oss låga procent, men vi fick goda ord från domaren som dessutom tyckte att jag red honom väldigt bra. Och det är väldigt roligt att höra!

Dessutom är jag nöjd med knopparna idag. Syns tyvärr inte så väl på bilderna, men de blev faktiskt till min belåtenhet.

Vi hörs!

/CC

Vad var det som for i min häst idag? Vem har låtit djävulen i honom stå i full blom sådär?! Han var skvatt galen. Mamma fick ha honom på lina medan jag red, för han kastade sig och for åt alla håll och kanter. Kanske var det blåsten och vårvädret som spelade honom ett rejält spratt, jag vet inte. Men oj vad med energi det fanns! Som tur var verkade han ha gjort av med den i alla bocksprång och skutt som gjordes när han linlöptes innan jag satt upp. Skönt!

Jag började som planerat min barbackaridning idag, men insåg när jag skulle försöka byta gångart från skritt att det var kört utan en sadel. Så det var bara att gå in och hämta en sådan, men han kastade sig och for åt alla håll både på väg till, från och under tiden i ridhuset, så jag kände att vi behövde vara två. Så det slutade som sagt med mamma som linförare och jag i sadeln. Och faktisk har vi alla klarat oss från skador ('peppar peppar ta i trä' ramsar jag samtidigt som jag knackar i skrivbordet..) och Cosmo såg riktigt trött ut när vi var tillbaka i stallet. Men som sagt, galen var rätta ordet.

Nu ska jag sova och ladda batterierna inför morgondagens utmaningar. Höres!

/CC

Hej där! Hoppas allt är bra med er. Här är läget fint, ska precis åka till stallet nu och göra mockning och mat färdigt till Cosmo innan jobbet. Då kan jag bara tänka på ridningen i eftermiddag, så det känns bra! Ska förhoppningsvis hinna med lite umgänge och middag med vännerna ikväll, så då gäller det att planera.

Jodå, nu är våren verkligen på gång, och det känns så mycket lättare när solen skiner och temperaturen letar sig högre och högre, eller vad säger ni? Igår tog vi årets första pass på ridbanan och underlaget var riktigt bra. Vi busade lite och travade i de stora vattenpölarna som gick längs hela ena långsidan, det var roligt och jag kände mig alldeles vårsprallig!! Dock hade jag ju lindat fint eftersom planen var ett pass i ridhuset och lindorna var inte så vackra när vi kom in igen.. Men vad gör väl det när man har fått vår-busa, egentligen?! ;)

Idag har jag haft besök av Fantastiska Svante, som har fått höra alla mina tankar om utmaningen Cosmo. Dessutom har han lossat på Cosmos bäcken, som återigen fått en låsning. Det är intressant det där, hur känslig man blir för förändringar när man sett resultatet av hans jobb. Jag har känt små, små förändringar som indikerat på att låsningen gått tillbaka - och mycket riktigt var ju fallet så.

Imorgon står barbackaridning på schemat och sen på lördag ska jag åka till Rådmansö på deras Pay'n'Ride. Det blir mest för att jag ska ta mig över tröskeln att ta mig iväg just nu. Jag rider igenom LA:2, men har inga förväntningar på prestationen som sådan. Jag vill som sagt bara göra det. Jag blir tyvärr utan min underbara mamma, men jag har i alla fall Catta med som hästskötare och chaufför, så det känns bra. Jag vill inte säga att jag är peppad eller laddad, för jag ska bara försöka ta det lugnt och inte stressa upp mig själv. Det får bli mitt mål. Det är helt enkelt jag som ska öva mig på att åka iväg. Jag vill kunna åka dit, rida fram, rida programmet och åka hem utan att tänka på alla prestigefyllda krav som jag, omedvetet, skapar för oss.

Det känns fantastiskt att läsa vad ni skrivit! Tack, tack tack!

Det är ju precis som alltid, det känns alltid bättre när man sovit på saken. Jag kommer inte ge upp projektet Cosmo ännu. Jag måste bara rannsaka mig själv i varja moment och fokusera på det som går bra. Jag får helt enkelt inte bli stressad och irriterad i hans närvaro. Lätt fixat! ;) Nej, men det är väl något att satsa på i alla fall?

Igår tog vi en skön skrittur runt Näset på ungefär en timma. Vi fick sällskap av Ann och Kalinka och Cosmo tyckte det var väldigt trevligt att få andas lite skogsluft. Dessutom tyckte han att det var väldigt roligt att få hoppa över diket som finns längs stigen. Nu när det var vattenfyllt ordentligt, passade Cosmo på att göra ett gigantiskt språng över det, haha. Ann och Kalinka tyckte vi var knäppa som skrattande gjorde ett språng lika stort som Cosmo själv över det lilla diket.

Lokalhoppning på hemmaplan, augusti 2010. Storhopparen!

Idag ska vi ta en sväng i ridhuset tror jag. Vädret är inget vidare med regn i luften och mulet, så det kan nog passa ganska bra med lite triming av formen innan jobbet. Nu är det dags att åka. Återigen stort tack för att ni finns och peppar och stöttar! Kram på er!
/CC

Lika fantastisk som Cosmo är, lika svår är han att förstå och hantera. Att ha häst kräver enormt mycket energi, tid och tålamod, men med Cosmo är det det dubbla. Hans storlek och sätt gör också att säkerheten alltid måste vara nummer ett - Utan undantag. Söndagen gjorde mig nervös och min stressnivå gick upp, Cosmos likaså. Efter sista klassens avslut var det dags att lasta och åka hem. Något som inte alls gick enligt planen. Cosmo ville inte gå in i transporten utan gick upp på rampen, reste sig, kastade sig åt sidan och slog. Efter mycket om och men och med lite hjälp från en mycket snäll och duktig kvinna gick han in och åkte sen snällt hela vägen hem, men jag var knäckt.

Det här skapar så mycket känslor, att behöva strida om saker som tidigare har fungerat utan några som helst problem tar mycket energi. Att Cosmo på tävlingsbanan gör travprogrammet helt okej och därefter inte alls kan gå längs spåret, för att galopprogrammet har börjat? Att problemen uppstår med saker som gått utmärkt tidigare. Något med den hästen förstår jag mig inte på och jag har insett att resan med projekt Cosmo fortfarande är väldigt lång och att den egentligen inte har något riktigt slut. Dock är jag en fighter som hatar att förlora, men jag inser att jag nog måste ta mer hjälp utifrån för att resan ska gå lite fortare framåt. Hur, var och när får tiden utvisa. Men man inser att man är ganska liten när man har ett stort muskelknippe som strävar åt ett annat håll än sitt eget. Det mentala övertaget och ledarskapet är liksom ännu viktigare ju mer fysisk storlek man har emot sig och ja, jag måste helt enkelt bli ännu lite starkare där.

Mamma gjorde två okej starter, första på 53 % och andra på 56 %. Mamma skötte sig så himla bra, jag är så avundsjuk på hennes lugn och erfarenhet i de här sammanhangen! Cosmo hade gärna fått sköta sig lite bättre inne på tävlingsbanan så hade procenten stigit betydligt. Ut och tävla mer för tränings skull!

Nej, nu ska jag ta hand om syster och systerdotter som kommer och ska luncha med mig.
Jag är inte deppig, men väldigt eftertänksam..
På återseende
/CC

Att jag blir nervös när jag ska tävla själv är inget som direkt stör mig. Jag brukar bli lite nervös och taggad under själva tävlingsdagen, men annars tycker jag jag brukar klara mig ganska bra. Nu när det är mamma som ska tävla är jag jättenervös! Redan nu! Vet inte varför egentligen, men det är i alla fall en positiv nervositet. Jag tycker det ska bli så himla roligt! Ska bara jobba ikväll och sen åker jag till mamma och pappa och sover inatt. Mamma har start nr 20, första start är 09:00 och tävlingen är i Vallentuna, så det blir inte så himla tidigt för mig som jobbar till sent ikväll, vilket känns skönt.

Igår fick Cosmo en lugn tur runt Kyrkan och sen travade vi lite på utebanan faktiskt, han var så duktig i sin långa och låga form! Inga höga krav alltså, men han tuffade på riktigt stadigt och fint.

Nu måste jag faktiskt packa ihop allt och åka till jobbet. Lovar att berätta hur det går så fort som möjligt ;)

Hoppas att Cosmo och mamma får en tjusig rosett imorgon! Håll tummarna för dem!

Kram på er!

/CC

Ja, igår fick vi plats i hoppgruppen. Roligt var det; kluriga svängar stod på programmet. Jag tycker vi klarade det galant om jag får säga det själv! Vi hoppade dessutom ett smalhinder för första gången och det gick alldeles utmärkt trots att Cosmo tyckte det var mycket märkligt att hoppa något som inte riktigt såg ut som ett vanligt hinder ;)

Idag tänkte jag ta med Cosmo ut i skogen en sväng och imorgon förmiddag ska mamma träna för Gunnel och trimma lite inför lördagen. Lördag blir det ju liksom säsongspremiär för Cosmo på tävlingsbanan och dessutom första tävlingen för mamma på flera flera år, så det blir också som en slags premiär. Roligt roligt!

Mamma är ju den som dragit in mig i hästvärlden en gång i tiden. hon har ridit hela sitt liv och tävlat både hoppning och dressyr framförallt under hennes gulddagar på det glada sjuttiontalet. Det ska bli så himla roligt och jag är superglad att mamma vill tävla min fina fina häst.

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och kila iväg. Vi hörs!
/CC

Ja, här springer dagarna iväg och jag hänger med så gott det går. Det har varit träningar, tävlingar och mycket annat, jag ska berätta!

Om vi tar det i rätt ordning börjar vi med träningen för Gustaf Svalling i lördags. Jag var inte alls nöjd med tränigen, Cosmo var motsträvig, jag tappade humöret och sen var det kört. Jag fick inte alls något svar på hjälperna och Cosmo kändes väldigt "nonchalant", vilket vi brukar kunna jobba bort under passet även dåliga dagar. Vid andra träningar brukar jag lyckas få honom riktigt alert och verkligen bara vänta på nästa steg, få fram gången väl och få honom att "tagga till". Nu lyckades jag inte med något av detta och det kändes bara så dåligt. Mamma hade med en kamera och filmade min ritt. Och trots att jag var otroligt missnöjd var det roligt att se hur min ridning utvecklats. Det var ändå ett tag sen det filmades och det har hänt mycket sen dess! När jag sett filmen kändes allt mycket bättre i alla fall ;) (Filmen gjordes med en kamera modell stenålder, så jag tror inte jag kommer lyckas konvertera tll nåt slags datormässigt format, tyvärr!)

Söndagen sen, mamma skulle ju rida igenom sina program och jag var riktigt nervös när det blev hennes tur. Cosmo var lite motsträvig och ville inte riktigt gå där han skulle genom första programmet. Mamma red i alla fall väldigt bra och trots att hon slarvade lite med vägarna landade de på precis 60,0 %. De var nöjda och jag var nöjd! Mamma var inte helt trygg med programmet i nästa klass och slappnade nog av lite väl mycket i ridningen. Detta gjorde att Cosmo blev lite loj och några småmissar smög sig in. Med vissa saker bättre och vissa sämre mot första programmet landade de på exakt samma procent - 60,0 %! Jag tycker de var väldigt duktiga!


Här är mina härliga anhängare på tävling! Mamma som är groom och Tomas som leder hejarklacken ;)
Här på hopptävling i Edsbro med min förra häst Fenita (sto -92 E.Feliciano-Robin Z)


En bild säger mer än tusen ord.. Det här är ett tag sen, med tiden blir man bättre på att inse hur viktigt det är att ha personer bakom sig som man verkligen kan lita på och hur mycket det är värt! Vet inte hur svärmor, som här är fotograf, lyckats fånga det här ögonblicket? jag hoppas jag inte pekar på det där viset mot min fantastiska mamma längre!

Igår tränade mamma och hon fick rida igenom de delar i programmen som de haft problem med, dessutom kommer hon trimma på fredag inför den "riktiga" debuten på lördag. Det ska bli jättespännande, jag kommer åka med som lagledare och såklart hästskötare till Vallentuna. Hoppas bara jag kan vara ett lika bra stöd för mamma och övriga laget! Och du, kom och titta och heja på Rimbolaget! ;)

Idag har jag och Cosmo tagit en skön promenad. Jag har jobbat sen riktigt tidig morgon, så jag kände att energinivån var lite väl låg för att ta sig igenom ett ridpass idag, så en promenad passade alldeles utmärkt! Imorgon får vi se vad vi hittar på. På återhörande!
/CC

Hej på er!

Här har det varit full fart, så jag har inte sett en dator sen jag bloggade sist! Cosmo är i högform och jag bara hänger på; Superroligt!

Det blev en rolig hoppträning på onsdagen och Cosmo blev trött i både huvud och kropp, (Hmm, mattes kropp var visst inte heller så tränad för snabba ryck och mycket tvåpunktssits!). Han tjurade till lite och försökte slippa sista delen av banan, men som tur är har vi så många gånger gjort upp om att det faktiskt är jag som bestämmer, så han blir lättare och lättare att övertyga för varje gång. Men att testa på sitt brutala vis måste han tydligen hålla på med varje gång, Knashästen!

Torsdagen bjöd på mantrimning och dressyrtrimning, trodde jag ja. Mantrimning blev det. Han har en halv man som är väldigt fin. Den andra halvan har jag omedvetet trimmat ner under hela vintern med hjälp av halstäcket, så den delen ser ut som, nej, inte är det fint i alla fall! Hur ska det gå att knoppa nästa helg? Det kommer nog bli fint på ena delen och sen blir det kanske en knopp på andra delen. Jaja, vi får väl se!

Dressyrtrimningen sen då, nej det resultatet blev inte heller något vidare. Vet inte om det var träningsvärk i Cosmos och mattes kroppar eller om det bara var trött och tråkigt, men kommunikationen oss emellan fungerade inte alls. Bättre lycka nästa gång..

..Som ju är för Gustaf Svalling om några timmar! Ladda, ladda, ladda. Ska bli riktigt kul!!

Imorgon ska mamma rida programridning på Cosmo. Skulle vara med själv, men inser att jag inte riktigt får ihop arrangemanget då, plus att mamma behöver rida igenom båda programmen hon ska rida nästa helg.

Nej, dags att styra kosan mot Rimbo och stallet nu då. Vi hörs!

/CC

Idag har vi tagit en tur i solen, jag och Cosmo. Härligt att vara tillbaka i sadeln ordentligt igen! Cosmo var galet taggad när jag gjorde i ordning honom, stod i princip och hoppade på gången så fort jag inte ägnade ALL energi på honom, dvs att när jag tog på mig stövlarna, hämtade sadeln, tog på hjälmen och så vidare. När jag borstade, sadlade, lindade och tränsade var det inte alls lika stora problem, knashästen! Det här är något nytt han börjat med på sista tiden. Han är i och för sig mycket gladare överlag nu och tycker det är superroligt att få jobba, så jag tror att han är mest otålig och bara vill iväg direkt, men man måste ju fortfarande uppföra sig.. ;)

• Slit-å-släng-grimma (Hansbo 85:-) som han kan ha på i hagen utan att plånboken skadas alltför hårt när han härjar ;)
• Vita tävlingshandskar (Schwenkel 280:-)
• Vinröda begagnade benlindor (Jacson, 40:-)

Trotsade hostan och satt upp i sadeln idag och tränade för Gunnel Fonserius, som är domare och tränare. Herrejössenamen vad nöjd jag är! Fick bra, konstruktiv kritik och effekten blev strålande!

Hinner inte berätta så mycket mer just nu, men en mer utförlig rapport kommer imorgon...!

Godnatt så länge!

/CC

Härlig lördagsmorgon må jag säga. Trots att äckelförkylningen vägrar ge med sig minsta millimetern försöker jag i alla fall hålla modet uppe. I morse vaknade jag härligt utvilad och faktiskt riktigt pigg, gick upp och satte på kaffe, städade lite och diskade det som fanns från gårdagen, nu sitter jag med min "latte" (=hälften värmd mjölk och hälften riktigt starkt kaffe - bästa morgonkaffet!) och pysslar lite med det som faller mig in. Skön start på dagen!

Jag är ledsen, men jag har varit så sjukt snorig och förkyld sista dagarna att jag inte orkat helt enkelt. Sist var jag ju på bättringsvägen, sen vände allt och slog ned som en ännu värre bomb med den värsta förkylningen på mannaminne. Stackars mig! Nejdå, jag är bara så less på att gå här och inte orka med något. Jag blir galet rastlös och tycker jag känner ett sug efter en "härlig" joggingtur och försöker lite fint föreslå för mig själv att jag borde ta en så fort jag blivit av med förkylningssymtomen. Allvarligt talat!? Jag hatar att springa, är alldeles för lat för det när jag väl är frisk, men när jag är sjuk så längtar jag tydligen efter det.. Knäppt!

Cosmo har fått lite knasiga dagar den här veckan. Mamma har ridit och tagit lite promenader, vila har det blivit och i onsdags lurade jag upp min kära syster i Cosmosadeln! Sofia (syster) har inte ridit på länge länge, har bara skrittat lite på Cosmo ett par gånger tidigare, men nu var hon taggad och satt upp och jobbade honom ett pass i ridhuset. Det var roligt att se Cosmo med en ny och lite ringrostig ryttare. Sofia fokuserade på att jobba honom lång och låg och det gjorde han så fint. Han bär sig på ett helt annat sätt och rör sig stort och energiskt. Fia tyckte det var roligt men att Cosmo var stor mest överallt. Jag fattade inte riktigt, min lilla Cosmo!? ( I och för sig uttryckte en hovslagare som bytte dojjor på en annan häst att Cosmo var någon slags dinosaurie.. hmm?!)

Jaojao, nu vet ni att jag lever i alla fall. Måste gå och vila en stund igen nu, men vi hörs!

/CC