Ni är fantastiska!

Jag är ledsen att jag sviker er just nu. Men ibland händer det annat som liksom får gå före bloggen. Men jag finns här och sticker in med ett inlägg nu och då, och ni som hängt med på bloggen ett tag vet att jag är lite av en "periodare", så jag är nog snart igång igen med ordentlig uppdatering! Håll ut bara ;) Det har varit mycket annat nu, vi har fullt upp med tävlingsarrangemangen i klubben, underbara Tomas har firats stort och sen ska ju jobb och vardag fungera samtidigt, så dygnets timmar räcker inte till jämnt.
Men som sagt, nu är jag tillbaka och mycket har hänt sen påskhelgen. Mamma var ju och tävlade på annandagen med andra omgången av dressyrallsvenskan division 3. Mamma hade starttid 18:40 (!! - de hade två lättklasser på kort bana, fråga inte mig hur de lyckades dra ut så på tiden!!) Men vi gav oss iväg på eftermiddagen och stångades med sega trafikköer för att senare ta oss på första färjan från Waxholm. Det tyckte Cosmo var roligt och träffade lite vänner som hälsade på honom i trailern. Sen fick vi vänta en halvtimma på att nästa färja skulle gå, så hela resan tog sjukt lång tid, men Cosmo var så duktig och åkte lugnt och fint hela vägen (dessutom gick det jättebra att lasta, äntligen!)
StorCosmo slår i öronen i taket - stackarn!
Jag vet att de två första knopparna var katastrof, de ville verkligen inte samarbeta, så de fick va så!
Väl framme var det bara att kasta på sadeln och därefter mamman, hon red fram och Cosmo såg fin ut. Inne på banan skötte sig Cosmo exemplariskt och gjorde allt mamma begärde. Han tappade formen lite emellanåt, men visade övergångarna fint och hade ett mycket bra flyt genom hela programmet. Vi var supernöjda!! Sen kom protokollet... Hon hade skrapat ihop 55 % och det verkade som att domaren somnat i båset. Jag kan bara misstänka att hon var rätt trött efter många timmars arbete och med en arrangör som hade lagt starttider som gjorde att de fick vänta flera minuter mellan varje ekipage. Mamma startade som näst sist, men är man domare så är man, då får man lägga undan sin trötthet eller vad det nu än är och ge alla en likvärdig bedömningsskala. Suck! Jag blev riktigt sur, Cosmo har liksom aldrig skött sig så bra på tävlingsbanan, men bedömningen visade inte den minsta förbättring, snarare tvärtom.
Men men, bättre lycka nästa gång då. Förhoppningsvis blir nästa gång redan på lördag för mig och Cosmo ;)
Vi hörs mina vänner!
/CC

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0