Man tager vad man haver!

- Det är klokt sagt tycker jag. Jag fick nämligen ta fasta på det igår när det var riddags. Jag och mamma glömde en väsentlig del av utrustningen i ridhuset i Rimbo efter lördagens träning. Och eftersom han sen har tappat skor och strulat, har jag inte saknat denna "pryl". Dock blev jag påmind om det när jag skulle ta en tur igår..
..Tränset! Lite filurigt att sitta upp på Cosmo utan nödbroms liksom! Men efter lite övervägande insåg jag att ridsuget var för starkt för att bara ignoreras, så det blev barbacka och i grimma! (Min tanke var att om jag rider barbacka kan jag snabbt 'glida av' om han skulle få för sig att busa eller om det inte alls funkar att jag sitter där med bara grimman.)
Men det gick faktiskt väldigt bra. Vi var på banan och höll oss mest till skrittarbete (styr- och bromsfunktionen blev liksom lite fördröjd ibland när jag fick kortslutning i huvudet och inte riktigt visste hur vi skulle ta oss åt ena eller andra hållet, så det kändes lite övermodigt att skumpa runt i andra gångarter), men vi provade på både bakdalsvändningar, serpentinbågar, ryggning, halter och mycket annat. Jisses vad man får rannsaka sig själv när man tar bort en del av utrustningen sådär! Igår fick jag verkligen koncentrera mig på vad jag egentligen 'sa' till stackars Cosmo. Jag insåg att jag nog ofta slarvar lite med hjälperna och kompenserar mina misstag genom att svänga med tygeln, trots att vikten och skänkeln säger något annat. Det blev väldigt tydligt när vi hamnade mot staketet och jag ville svänga till höger; Cosmo bara stannade eller gick åt vänster. Jag blev nästan sur, innan jag insåg att jag ju 'säger' vänster, trots att jag tror att jag säger höger... Stackars Cosmo!
Vi hade i alla fall väldigt mysigt och jag tror (hoppas!) att han förlåter mig för mina misstag. Nu hade mamma levererat tränset igår kväll också, så idag blir det lite mer vanlig ridning, men det var verkligen nyttigt för mig att rida utan igår!
Framöver ska jag boka in en Tina-träning tills vi flyttar hem till Rimbo igen tänkte jag, vi har utveklats så mycket sen jag började träna för henne och oavsett hur Cosmo går, har jag alltid en jättebra känsla i kroppen efter ett pass och jag har börjat tänka kring ridningen och träningarna på ett nytt sätt. Jag försöker få mer känsla för ridningen liksom. Svårt att förklara, men det känns bara så himla bra!
På lördag blir det förresten också träning, men för Jennie Larsson. Var längesen jag red för henne nu, det ska bli spännande!
Bild från förra Jennie-träningen. Hoppas han är lite mer lösgjord på lördag ;)

Kram på er!
/CC

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0